Igår kände jag mig nästan gammal. När jag och Kristina promenerade in mot stan för att möta upp Sandra så diskuterade vi vissa saker i livet som är ganska viktiga. Vi pratade om att hitta en bra tomt, köpa hus, pensionsspara och om jobb. Vi blev kallade Pantertanterna när vi kom fram till Sandra. Sen när vi fortsatte promenaden med en till deltagare så blev diskussionsämnena lite lättare. Men då vi närmade oss en lekpark så var alla med på idéen att vara lite nostalgiska. Vi gungade högt och fort och skrattade så vi nästan grät. Alla tankar på att köpa hus och pensionsfonder var som bortblåsta. Då insåg jag vilka underbara vänner jag har. Vi härjade i lekparken som femåringar tills vi inte orkade mer. Det var en av de roligaste stunder jag haft på länge med mina vänner.
Jag har en underbar sambo, fantastiska vänner, ett bra jobb och jag klarar mig ekonomiskt. Vad mer kan man begära? Förutom att allt ska fungera bra ihop.
Kan väl kanske inte begära att allt ska fungera perfekt på en gång. Men jag jobbar på att komma dit då mina vänner kan komma förbi och ha kul med mig och Johan. Och att Johan ska se dem som jag ser dem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Nämen titta, det här hade ju jag inte läst. :) Fan vad söt du är. hihi
Skicka en kommentar